Kväll på Nackanäs

På näset, som går mellan Hammarby sjöOch Järlasjöns vänliga vatten,Är ljufligt, när aftonen börjar att döFör nordiska högsommarnatten.I kvällens förtonande, bäfvande färgRomantiskt sig teckna de stupande berg,Bland blommor och gräsLer fram NackanäsSom blid pastoral och vårt hjärta det fyllerMed landtliga bilder och stilla idyller.

Nu kom det en slöja kring vatten och land,Ett flor hvilket sväfvande hänger,Det bildar en ram kring den sluttande strandOch Nacka från världen det stänger.I tystnaden hörs som ett rop hvarje röst,En fråga sig formar i sångarens bröst:Tycks lifvet ej ståBeslöjadt också?Emellan två sjöar som näs det sig sträckerOch dimma de drömmande stränderna täcker.