Till smärtan

Dan Andersson (1888–1920)

Jag vet ej om fullare fröjd står att nåän när läpparna skälva av gråt,om vi någonsin leva så gränslöst som då,när pannan av ångest är våt.Och ingen kom så hel och rentill lyckans vardagssal,som den som var med sig själv allenen natt i skakande kval.