Till min flicka

Karl Fredrik Dahlgren (1791–1844)

Vore du ett axoch en fågel jag,flög jag till dig strax,tog dig i min mund,flöge se'n på stundbort med dig till skogs.

Vore du ett blad,skulle jag som vindfläkta kring dig glad,sjungande ditt namn,gunga i din famnsom ett litet barn.

Vore du en ros,aldrig från din famnrymde jag min kos.Fjärilslätt och varmvid din hulda barmlåg jag alla dar.

Vore du en vågoch jag själv dess strand,jämt jag på dig såg,tänk vad kyssar dånatt och dag att fåav dig, lilla våg.

Men ack! fåfängt hopp!bort från mig du flyrsom en hind i lopp.Strömma, tåreflod!Rinn, mitt hjärteblod!bort du flyr från mig.